Varför?

Många verksamheter har krav på sig att arbeta med aktiva åtgärder för att främja jämställdhet. Det beror på verksamhetens form och hur stor arbetsplatsen är.

Även utan lagkrav är de flesta av oss överens om att jämställdhet är en grundläggande fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Det är centralt i FN:s globala hållbarhetsmål, och i Sverige finns nationella jämställdhetsmål för områdena:

  • Maktfördelning

  • Ekonomi

  • Utbildning

  • Hem- och omsorg

  • Hälsa

  • Kroppslig integritet

Var sitter det ojämställda?

Jämställdhetsarbete är ett brett fält av områden som hänger ihop med varandra. Många av oss reflekterar inte över frågor om kön och jämställdhet i arbetsvardagen, men dessa faktorer har stor påverkan på våra förutsättningar på individ- grupp och samhällsnivå. Det ojämställda riskerar att sitta överallt, och visar sig på olika sätt beroende på område. Vissa saker som verkar som privatsaker har med arbetslivet att göra, och tvärtom.

Vi kan ta en klassisk jämställdhetsfråga som lönerna. Den är de flesta av oss medvetna om och också ganska trötta på att prata om. Ja, fortfarande och även i Skåne tjänar kvinnor ungefär 80% av vad män tjänar (1). Det kan verka som en enkel fråga och många invänder ofta att det handlar om att kvinnor och män jobbar med olika saker och i olika sektorer. Och visst har vi en könsuppdelad arbetsmarknad, men tittar vi närmre på frågan kan vi se att frågan förgrenar sig in i en massa områden och hör ihop med fler relaterade utmaningar. Det är komplext!

Löneskillnaderna gäller nämligen också där kvinnor och män jobbar med samma saker (2). Vi kan också se att kvinnor dessutom oftare än män är överkvalificerade för sina jobb, dvs får mindre ut karriärsmässigt av utbildning och mer sällan jobbar med det som en är utbildad till (3), kvinnor är sjukskrivna oftare än män - även på grund av sådant som har med jobbet att göra. Exempelvis drabbas kvinnor i högre grad av stress och hög arbetsbelastning, hot och sexuella trakasserier på arbetsplatsen (4).

Hemma tar kvinnor ut mycket mer än hälften av all föräldrapenning och VAB. Kvinnor tar på gruppnivå också mer av föräldraledigheten som ligger tidigare i barnets liv (5). Att vara borta mer från arbetslivet än män, leder till att kvinnors möjlighet att avancera karriärsmässigt hämmas (6). Därtill får kvinnor oftare ofrivilliga deltidstjänster (7) och ger även oftare uttryck för att inte klara av att jobba heltid ända till den ordinarie pensionsåldern (8).

I längden leder all sjukpenning och föräldrapenning, plus de lägre lönerna lägre pensioner, eftersom pensionen räknas ut på livsinkomst. Det skiljer genomsnittligt flera tusenlappar varje månad mellan enskilda pensionärer beroende på kön (9).

I vården och omsorgen påverkas kvinnor systematiskt negativt i tillgång till vård, omsorg och medicinering. Det handlar om allt från väntetider, behandlingsmetoder och beviljade stödinsatser där det inte finns medicinska skäl att göra skillnad på grund av kön (10). På grund av den relativt lägre ekonomiska statusen på gruppnivå kan det i sin tur bli svårare för kvinnor att finansiera egna stöd- och vårdinsatser utöver vad som erbjuds offentligt.

Ganska krångligt va? Vi håller med. Vi har specialiserat oss på att jobba med dessa och fler komplexa utmaningar för att möjliggöra förändringar till det bättre.

1) Länsstyrelsen Skåne (2021) Jämställdhetsstatistik i Skåne

(2) Medlingsinstitutet (2019) Lönestrukturstatistik

(3) IFAU (2023) Forskning om kvinnor och män på arbetsmarknaden

(4) Arbetsmiljöverket (2024) Jämställdhet i arbetsmiljön

(9) Pensionsmyndigheten (2023)

(10) SKR (2024) (O)jämställdhet i hälsa och vård

Vad får det för konsekvenser?

Att kvinnor blir individuellt drabbade är uppenbart, men det finns fler konsekvenser som är mindre uppenbara. Samhällsekonomiskt och kulturellt påverkar bristande jämställdhet också. Har vi grupper av befolkningen i Skåne som blir hindrade i tillgång till hälsa, delaktighet och att bidra utifrån kompetens får det konsekvenser för regionens mående. Så även för ekonomiskt hållbar tillväxt, kompetensmatchning, innovationskraft och resiliens där representation och inflytande i beslutsfattande inte avspeglar befolkningens breda sammansättning och kompetenser.

Vad gör vi för att jämna ut det?

Precis som bristande jämställdhet på en mängd områden kan vara svåra att uttyda kan det också vara svårt att veta var en själv i sin verksamhet ska börja jämna ut förhållandena och veta hur det ojämställda tar sig uttryck där. Jämställdhet är ett etablerat kompetensområde som går djupare än attityder och jargonger, medvetna uttryck för makt eller bara representation. Det krävs inga negativa åsikter för att generera bristande jämställdhet, det blir så av sig själv tills vi börjar att agera aktivt för något annat. Det är alltså jämställdheten som kräver aktivt handlande.

Det är därför vi finns, för att stötta upp er som arbetsgivare och offentliga aktörer i Skåne för att kartlägga just era glapp mellan policy och praktik, analysera mönster som hög personalomsättning, sjukskrivningar, lågt engagemang, -deltagande eller -produktivitet samt föreslå och implementera åtgärder.

Vad finns det för extra fördelar?

Förutom att vi följer lagen och gör något som är gott utifrån demokrati, sociala och ekonomiska hållbarhetsperspektiv har jämställdhetsarbete fler fördelar.

Jämställdhet främjar utveckling och produktivitet, genom att arbetskraftens förmågor tas tillvara och fler människor kommer närmre sin potential. Välmående människor kan och vill dessutom bidra mer på jobbet och i alla de sammanhang där de finns, för sina lokalsamhällen, i föreningar, som folkvalda och som föräldrar.

Jämställdhet bidrar till att minska spänningar och obalans i samhället. Inkludering, trygghet och respekt bygger stabilitet. Innovation och kreativitet nämns också ofta i dessa sammanhang, och då ska vi inte förstå det som att kvinnor eller personer från andra marginaliserade grupper har mer spännande idéer. Det handlar om dynamik. Att kunna mötas i och arbeta med olikheter, vilka de än är. Tvärsektoriellt, multiprofessionellt och med många olika typer av erfarenhet, perspektiv och bakgrunder på lika villkor.

Därför är verkligt jämlika verksamheter något som främjar utveckling och hållbar ekonomisk och social tillväxt som varar.